Majoriteten av supportrarna till kryptovalutor och blockchainteknologi är idag män från medelklass och övre medelklass i västvärlden. Vilket är lite ironiskt tanke på att majoriteten av dessa män inte har något direkt behov av kryptovalutor, bortsett från att spekulera i. De har fungerande centralbanker och finansiella institut, och bor i länder med begränsad korruption.

Kryptovalutor och blockchain (tekniken bakom kryptovalutorna) kommer till en början mest användas av banker, kreditkortsföretag, startups och multinationella företag som ser möjligheten att tjäna pengar på teknologin. Detta gör att det inom en snar framtid är standard att använda blockchain till valutor och mycket mer. Men vad som är mycket mer intressant är vad blockchain kan göra för de fattigaste i världen. Blockchain har potentialen att hjälpa de fattiga genom att sänka transaktionskostnaderna när släktingar skickar pengar från andra länder, ge bättre tillgång till finansiella tjänster, bekämpa hyperinflation och kanske till och med avsluta korruption.

Har världens fattigaste ens möjlighet att använda blockchain?

Ca 50% av världens befolkning har idag en smartphone, och det växer lavinartat. Det är estimerat att år 2020 kommer 70% av befolkningen ha smartphones. Man kan tro att utvecklingsländer inte kommer nå dessa nivåer, men så är inte fallet. Faktum är att stora delar av befolkningen i till exempel Afrika har tillgång till mobil och mobilt nätverk, trots att de har brist på andra mer basala saker, samt att de i många fall aldrig använt en dator. Men de har mobiltelefoner med internetuppkoppling. Mycket av detta är tack vare projekt som Googles Project Loon och Facebooks Internet.org, som båda kämpar för att ge internetuppkoppling till utvecklingsländer. Allt detta gör det möjligt för dem att börja använda sig av blockchain och kryptovalutor.

Den viktigaste faktorn:

Henrando De Soto, en känd nationalekonom, har rest runt i hela världen och tagit fram de viktigaste faktorerna för en välfungerande ekonomi. Han kom fram till att den absolut viktigaste faktorn är: Möjligheten att äga tillgångar. För när du äger någonting själv kommer du utveckla det och göra det hållbart, eftersom du självklart vill att värdet ska öka på din tillgång. Detta leder till en positiv uppåtgående spiral.

Men i många länder har man inte möjligheten att äga, eftersom på många ställen utförs handeln utanför den legala ekonomin. Det är inte att de inte vill utföra legal handel, utan eftersom de inte äger någonting, har de inget behov av att använda sig av den legala ekonomin.

Nu genom att introducera blockchainteknologi kan de ha en publik “huvudbok” (ledger på engelska) med all ägardata, som inte kan nekas eftersom den är 100% transparent.
Det är exakt det som Henrando De Soto säger de behöver för att dra sig ur fattigdom.

Kryptovalutor kan ge tillgång till fungerande banker

Vi i den utvecklade delen av världen tar ofta för givet att vi har finansiella tjänster som kreditkort, lån och bankkonton. Det kan vara svårt att förstå att över 2 miljarder människor i världen inte har tillgång till grundläggande finansiella tjänster.

“Access to financial services can be a bridge out of poverty” – Jim Yong Kim, chef över världsbanken.”

Kryptovalutor erbjuder de i fattigdom en möjlighet att ha ett globalt bankkonto, och därigenom vara en del av den globala ekonomin. Genom t.ex. Bitcoin kan de då även ha tillgång finansiella tjänster. Allt detta hjälper deras finansiella omständigheter.

Kryptovalutor reducerar transaktionskostnader globalt

Det är inte ovanligt för dem i utvecklingsländer att ha släktingar i rikare länder som skickar pengar till dem. I åratal har de varit i händerna på företag som tagit orimligt höga arvoden för dessa typer av transaktioner över landsgränser. Nu har många startups startat för att lösa detta problem och de erbjuder mycket lägre arvoden. Ett bra exempel är Rebit, som erbjuder användare att till en låg kostnad skicka pengar till Filippinerna. Det här är väldigt användbart tanke på att det år 2016 överfördes 4 760 miljarder kronor från utländska invånare till deras hemländer. 

Kryptovalutor kan bekämpa hyperinflation

Instabila valutor är ett stort problem för många utvecklingsländer. Ett klassiskt exempel är Zimbabwe, där deras dollar nådde en inflation på 79,6 miljarder procent i månaden innan valutan övergavs. Det här är såklart ett extremt exempel, men den politiska och ekonomiska instabiliteten i många länder gör att befolkningen och företag inte har tillit till sin valuta.

Kryptovalutor som t.ex. Bitcoin ger invånare i länder med instabila ekonomier ett annat val för att skydda sig från inflation. Detta är en anledning till att den första aktiva Bitcoinbörsen var Vietnams VBTC. Argentina och Venezuela är också bra exempel där vi har sett (och ser) tillväxt i Bitcoin på grund av instabilitet i deras valutor.

Slutsats:

Som du har förstått handlar kryptovalutor i grund och botten om digital överföring av tillgångar på ett helt publikt och transparent sätt. Detta har en större potential att hjälpa människor ut ur fattigdom än något annat vi tidigare skådat. När kommer detta att bli verklighet då? Det är väldigt svårt att säga, men desto fler som jobbar på denna vision desto snabbare kommer det gå. Så varför inte börja jobba på det?

Se även Vad är Blockchain? och Vad är Smarta Kontrakt? för mer om vad blockchain är och vad det kan innebära för välden.

Dela gärna denna artikel med vänner om du vill, och kommentera vad du tycker. Samt maila nått roligt eller tråkigt till: hello@chainit.se om du känner för det. Chainit är konstant under utveckling, så hör gärna av dig med feedback.

 


Källor:
– https://www.youtube.com/watch?v=CecpCepnkAU
– http://www.worldbank.org/
– https://www.engadget.com/

 

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.