Det finns en teknologi som kommer förändra det mest grundläggande i vårt samhälle. En teknologi som kan förändra hur vår ekonomi, våra ledningssystem och företag fungerar. Denna teknologi är Blockchain. Eller som Marc Andreessen, en av de största riskkapitalisterna i Silicon Valley, sade “Blockchain technology is the most important invention since the Internet itself”.

Blockchain förknippas oftast med Bitcoin, men blockchainteknologin har många fler applikationsområden. Något som är viktigt att förstå, men som många missförstår, är att Blockchain är för Bitcoin, vad Internet är för email. Ett stort elektroniskt system, som du ovanpå kan bygga applikationer. Digital valuta är bara en av applikationerna.

Men vad är då Blockchain?

En blockchain, eller blockkedja på svenska, är en typ av decentraliserad databas som håller ett register på digitala händelser, eller transaktioner i Bitcoins fall. Till skillnad från att ha en central administratör som traditionella databaser (t.ex. banker, stater eller Googles sökdata), har en decentraliserad databas ett nätverket av många identiska databaser. En blockkedja kan vara privat med begränsat medlemskap, eller publik, som internet, alltså tillgänglig för alla som har tillgång till uppkoppling.

Distribuerad databas

För enkelhetens kommer jag i nästkommande 2 stycken beskriva blockchain genom att beskriva hur Bitcoin fungerar. Men som du har förstått så finns det många fler applikationsområden.

När en digital transaktion är genomförd blir den grupperad i ett kryptografiskt skyddat block, tillsammans med andra transaktioner som skett de senaste 10 minuterna, och informationen i blocket skickas ut i hela nätverket. “Miners” (medlemmar i nätverket med mycket datorkraft) tävlar sedan om att verifiera transaktionerna genom att lösa komplexa kodade problem. Den första minern som löser problemet och verifierar blocket får en belöning (i dagsläget 12,5 Bitcoins).

Det verifierade blocket blir sedan “tidsstämplat” och läggs till i en kedja i kronologisk ordning. Ett nytt block av verifierade transaktioner länkas till föregående block, och det blocket länkas till föregående block osv, vilket skapar en lång kedja av blocks som visar hela historiken av alla transaktioner som någonsin inträffat på blockkedjan. Hela kedjan är kontinuerligt uppdaterad så att varje nod (se förklaring i ordlistan) har identisk information, vilket ger alla i nätverket möjligheten att, när som helst, bevisa vem som äger vad.

Blockkedjans decentraliserade, öppna och kryptografiska natur möjliggör att människor kan lita på varandra, och göra affärer med varandra person till person, vilket eliminerar behovet av mellanhänder. Det här förbättrar också säkerheten. Hackerattacker som ofta drabbar stora centraliserade institutioner som banker, skulle vara i princip omöjligt att genomföra på en blockkedja. Till exempel, om någon vill hacka ett block i en blockkedja, skulle hackern inte bara vara tvungen att hacka sig in i det specifika blocket, utan också alla föregående, alltså varje block till blockkedjans start (genesisblocket). Och de skulle behöva ändra informationen på majoriteten av noderna, vilket kan vara miljontals, samtidigt.

Kommer Blockchain-Teknologin förändra världen?

Blockchain är verkligen en disruptiv teknologi som med största sannolikhet kommer gör en stor inverkan på världen de kommande åren. Blockchain påverkar inte bara hur vi använder internet, utan den revolutionerar också den globala ekonomin.

Genom att möjliggöra digitalisering av tillgångar, driver blockchain fram ett fundamentalt skifte. Från internet endast som informationsmedium, där vi på ett ögonblick kan se, utbyta och kommunicera information. Till ett internet som fortfarande är ett informationsmedium, men där vi på ett ögonblick också kan utbyta värde.
En ny global ekonomi präglad av direkt värdeöverföring, där stora mellanhänder (banker, stater osv) inte längre har en central roll. En ekonomi där tillit inte är skapat av centraliserade mellanhänder, utan skapat genom konsensus och komplex datorkod.

Blockchain har applikationer som är mycket mer än de mest självklara som digitala valutor och pengaöverföring. Allt från elektronisk röstning, smarta kontrakt och digitalt registrerad egendom, till system för patientjournaler och bevis av ägarskap för digitalt innehåll.

Vart är blockchain-teknologin påväg? Vart kommer allt detta sluta? Personligen har jag några gissningar. Men om jag ska vara ärlig har jag ingen aning, det tror jag ingen har. Allt vi vet är att det här bara är starten, och att byggstenarna är här.

Se även: http://www.chainit.se/vad-ar-smarta-kontrakt/

 

Dela gärna denna artikel med vänner om du vill, och kommentera vad du tycker. Samt maila nått roligt eller tråkigt till: hello@chainit.se om du känner för det. Chainit är konstant under utveckling, så hör gärna av dig med feedback.


Källor:
– Crosby Michael, Pattanayak Pradhn, Verma Senjeev, Klyanarama Vignesh. Blockchain Technology – Beyond Bitcoin. Berkeley University, 2015
– https://medium.com/blockchain-review/

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.